b:if cond='data:blog.url == data:blog.homepageUrl'>

torsdag 13 september 2018

Förhållandet till sitt arbete


Häromdagen började jag så smått skriva på det här inlägget om hur man förhåller sig till sitt arbete. Som en rolig slump så postade under onsdagen Sparo ett inlägg i samma ämne som jag rekommenderar er att läsa.


Det majoriteten av den vuxna befolkningen i Sverige har gemensamt är att dom arbetar.
Det normala är 40 timmar i veckan.
Men något som skiljer alla arbetare åt är deras inställning till jobbet och vad man gör med sin tid när man väl är på plats.

I framgångsboken av Alexander Pärleros tar han upp följande exempel för att visa på hur två personer kan göra något liknande fast med två helt olika djup på sina mål.
Exemplet var i boken skrivet för att påvisa kraften i frågan varför, men den fungerar lika bra för att visa på vad olika mindset och mål gör med ens inställning.

Stenhuggare 1 i ovan exempel känns väldigt bitter, han gör det här endast för att tjäna pengar men finner ingen glädje i det.
Stenhuggare 2 har insett att det han gör har ett större syfte än att bara hugga sten.

Det är ganska enkelt att gissa på vilken av stenhuggarna som kommer göra det bästa jobbet, och även vara lyckligast på jobbet.

Alla har samma tid på jobbet

Exemplet ovan går enkelt att placera in på dom flesta arbetsplatserna vi ser runt om i landet idag. Det finns alltid någon som på gränsen till missköter sitt jobb för att den finner sitt jobb tråkigt och är endast där för att få pengar.

Sen finns det den andra typen av arbetare, den som har en positiv inställning till sitt yrkesliv och strävar efter utveckling. Eller kanske brinner för att den gör skillnad med sitt jobb.

För så är det faktiskt, alla jobb gör skillnad på något sätt. Inser du inte det så beror det bara på att du inte har tänkt igenom det ordentligt.


Nära exempel

Jag kan dra ett exempel från mitt eget yrkesliv. När jag började på ett företag jag arbetade på tidigare så var det två andra som hade exakt samma roll som jag hade.
Vi låg alla tre nära varandra när det kom till kompetens, och vi hade en lön som skiljde sig med 500kr. Så även lönen var i början på samma nivå.

Jag märkte dock snabbt när jag jobbade med dessa två att sociala medier och mingla vid kaffeautomaten var deras största fokus med arbetsdagarna, och för mig som brann för att utveckla det området vi arbetade inom och leverera ett resultat så var det frustrerande.

Men när jag slutade på företaget 2 år senare så hade en av dessa personer redan slutat för ett sämre jobb, den andre var kvar och hade gått upp 1500kr i lön under dessa år.
Jag hade gått upp 12 000kr i lön och gick nu vidare till ett bättre jobb.

Så med exakt samma utgångsläge, men med olika inställning till vårt arbete så fick vi totalt skilda resultat. Givetvis var jag tyst om min löneutveckling till min kollega för att slippa osämja.

Om jag jobbade över mycket?

Kanske en dag om året, så sannolikt mindre än många andra. Annars utnyttjade jag bara min tid på arbetet till att göra det jag fick betalt för, men också till att utveckla mig själv och bidra till att bygga upp en katedral. 

Det är så lätt, så varför göra det svårt

Faktum är att om du är, eller blir en person som ser till att jobba hårt när du väl är på jobbet så kommer du för eller senare se väldigt goda resultat utifrån det.
För dom flesta man stöter på i yrkeslivet jobbar sällan effektivt under en hel dag, det är ju mycket trevligare att gnälla i fikarummet.
Så bara genom att göra det du skrev under när du blev anställd så kommer du sticka ut från mängden och bli bättre på det du gör. Genom att bli bättre på det du gör och jobba hårt kommer du bli en mer uppskattad kollega som levererar bättre resultat.

Och om du hatar ditt jobb då? Ja, att jobba hårt när du väl är på plats kommer både göra att tiden går fortare och att risken att någon kollega rekommenderar dig till en annan arbetsplats ökar.

Och om du jobbar hårt, efter personliga mål för att maximera din prestation, på ett jobb du hatar så kommer du med tiden uppskatta det mer än tidigare eftersom man tycker bättre om saker man är duktig på.

Så varför göra det svårt, gör det du förväntas att göra bra så kommer du sticka ut jämfört med 90% av dina kollegor som ägnar tiden åt annat.

Gillar du inlägget? Dela gärna inlägget och bloggen till andra!

5 kommentarer:

  1. Tack för reklamen!

    Man kan absolut välja hur man kan se på sin arbetstid, men jag fastnar på formuleringen: "För så är det faktiskt, alla jobb gör skillnad på något sätt."

    Alla handlingar i världen kan göra skillnad, men jämför en forskare eller läkare som räddar liv med en telefonförsäljare som säljer skit och för varje försäljning retar upp och stör femtio andra personer. Arbetslivet är inte en neutral plats där alla är lika viktiga kuggar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för din kommentar! Inga problem, ditt inlägg var relevant i ämnet.
      Jo självklart kan man värdera olika yrken olika beroende på vilken nytta dom gör, men det går oavsett yrke att hitta en motivation att det man gör på något sätt bidrar till något större, vilket för många är en motivation.

      Radera
  2. Att jobba är trist. Att förverkliga sig själv är underbart. Båda kan göras på en arbetsplats.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för din kommentar Per Penning! Jag håller inte med om att jobba är trist. Men att förverkliga sig själv genom jobbet ökar rejält ens motivation till jobbet.

      Radera
  3. Håller med fullständigt. Tror det är lättare att utvecklas och gynna företaget man jobbar för när man faktiskt anser man gör något.

    Med detta sagt så tror jag det är lite bägge hållen gällande uppmuntra detta beteende, tror det är väldigt lätt för företag att titta bort och inte ge uppmärksamhet till sina anställda just som det är väldigt lätt för anställda att endast klocka in sina timmar för sedan fortsätta med annat. Tror det blir magiskt när bägge parterna ger de lilla extra som oftast inte är mycket alls.

    SvaraRadera